Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Vänsterpartiet’ Category

Brittiska The Guardian intervjuar dessa vidriga SDU are.

De klär sig som de gör för de är ”framtidens elit” och för att få respekt.

De är inget annat än vidriga brats med noll mellan axlarna

De skämmer ut Sverige

Read Full Post »

Läser i Expressen om flygförbud ovanför Sverigedemokraternas Landsmöte i Lund efter hot från motståndare.

Låt mej först säga att jag är ingen sverigedemokrat, varken varit eller kommer att bli, men jag trodde den tiden var förbi där hot är den bästa melodin att bekämpa SD.

Isolering skapar martyrskap och Sverigedemokraterna att mästare på att sätta på sig offerkoftan så jag förstår verkligen inte varför strategen isolering fortfarande används.

Om inte borde opinionsundersökningar visa att det är hög tid att ändra strategin och börja ta in Sverigedemokraterna från kylan.

Att bjuda in samtliga partier till överläggningar om flyktingfrågan, utom SD, spelar ju bara dem i händerna.
I förhandlingar är det både ett givande och tagande och det gäller alla partier, även SD och vill SD vara med på uppgörelser så får de också räkna med att kompromissa, precis som alla partier.
Inget parti kan räkna med att få igenom sin politik till 100%, eller 50% eller ens 20%, men vissa frågor kommer de få gehör för, det tillhör själva förhandlandet.

Och har man skrivit under ett förhandlingsresultat, får man lov att stå bakom det i vått och torrt.

Genom att bryta SD isoleringen och ta in dem i förhandlingar så tvingas SD ta ansvar och faller inte förhandlingarna SD på läppen kan de lämna förhandlingarna, som Liberalerna gjorde i försvarsfrågan.
Men om SD då lämnar är ansvaret deras och ingen annans och då kan de inte längre hävda att de är ute i kylan.

Samtidigt utanför Riksdagen, att störa deras Landsmöte, störa deras torgmöten är att spela dem i händerna och då kommer martyrskapet fram och offerkoftan på.

De vänsterextrema som gör detta spelar SD rätt i händerna och är en bidragande orsak till att de växer.

  • Så sluta genast med detta, låt dem ha sina möten ifred och ta debatten med dem istället:
  • Bjud in dem till förhandlingar och låt dem ta ansvar som alla andra i Riksdagen.

Bara för att man gör detta betyder inte att man stödjer dem, men de är faktiskt invalda i Riksdagen i allmänna och fria val och då måste de, liksom andra, ta ansvar.

 

Read Full Post »

Lägg dina bekymmer i en gammal säck
Säg det med ett leende
Sudda sudda sudda sudda bort din sura min.

Dessa tre rader är en del i flåshurtiga melodier från 40-talet och senare och ska begagna tror på att är man bara GLAD OCH POSSITIV SÅ LÖSER SIG ALLT.
Tänk minst en positiv tanke om dagen så blir allt mycket lättare.
Min kommentar-Bara floskler

Alla människor har positiva och negativa tankar, alla känner sig nere eller uppe av olika orsaker, men att förtränga, förneka, försöka glömma, det har aldrig hjälp och kommer aldrig att hjälpa.

Rubriken jag satt säger en hel del vilken typ av människa jag är och med att vara pessimist är för mej att vara just realist.
Man är ju inte pessimist för man vill vaccinera sig mot livets negativa sidor, men man är närvarande i livet och vet att livet är just upp och ner.

Att veta att man ska dö en dag betyder ju inte att man tänker på döden varje dag, men döden finns, döden blir en del av livet och jag kan dö innan jag skrivit detta inlägg eller om 40 år.

Nu ska jag generalisera om optimisten.
Optimisten säger att allt löser sig
Optimisten ser inga svårigheter
Optimisten ser en utmaning i varje svårighet
Optimisten är kreativ
Optimisten njuter av livet och gräver inte ner sig i grubblerier och annat ”tråkigt”.
Optimisten måste varje dag erövra dagen, med all kraft det måste krävas.

Jag är precis tvärtom

Jag vet att allt löser sig inte av sig självt, man får allt fixa det själv om det ska bli gjort
Jag vet att det finns många svårigheter
Jag ser en svårighet i varje utmaning
Jag är kreativ på mitt sätt
Jag njuter av livet på grund av att jag funderar, grubblar och kommer fram till olika saker.
Jag behöver inte ägna kraft åt att erövra dagen, bara det att jag slår upp ögonen är en erövring.

Det jag skrev om optimisten är ofta sådant som det förväntas av oss att skriva i CV och dyligt, men allt detta är ju bara floskler och måste vara totalt ointressant för en arbetsgivare att läsa.

Vem vill ha en ja-sägare på firman
Vem vill ha en medarbetare som aldrig reflekterar
Vem vill ha en medarbetare som aldrig ser några svårigheter
Jag skulle inte vilja ha en sådan

Tvärtom, jag vill ha realistiska medarbetare som tillåter sig själva att tänka utanför banorna.

Jag vill mena att rätt pessimist är det bästa man kan ha i ett företag.
Varför?
Jo för vi tänker igenom och tänker abstrakt på olika möjligheter, går inte det, så går det så här .
Nej-sägare behöver inte betyda något negativt, bara en annan inriktning, en annan väg, ett annat tänkande, en annan takt, en annan syn.
Pessimisten drar gärna ner på tempot och blir stressad om man vill ha svar fort fort.
Sunt
Eftertanke är heligt, allt behöver inte gå fort, det som inte kan vänta, är ändå inget värt.

Optimistspåret är som jag ser det bara floskler och är ett sätt att göra oss likriktade och i dessa tider där alla pockar på uppmärksamhet, blir bara optimistflosklerna ett bä i fårskocken, ingen ser eller hör dessa floskler till slut, är det kanske meningen?

Jag kan höra några av er läsare nu:
”Stackare, han har inget liv, han låter livet rinna iväg”

Icke
Jag har familj som jag går helt upp i och älskar och allra helst mina underbara barnbarn som ger mitt liv värde och som jag älskar mer än livet självt-se där, en floskel, men det kan även en pessimist kosta på sig ibland.

Men visst, jag funderar, grubblar, filosoferar mycket och det har fått mig att dra ner på takten, reflektera varje dag.
Jag läser Strindberg och flera av hans verk har fått mig att lära känna mig själv mer och, en floskel till, man blir aldrig för gammal för att lära sig mer om sig själv.

Jag ser samhället fara fram, allt ska gå fort fort
Trafiken
Livet
Handlandet
Semestern, det gäller att hinna med så mycket som möjligt, men vari ligger semestern, ledigheten, nervarvningen.

Jag har släppt gasen och ser alla fara förbi
Jag stänger ute sorlet
Tänk vad skön tystnade faktiskt är
Att höra tystnaden
Allt detta gör att man faktisk står ut med det meningslösa i livet, som jobb
För jobb är meningslöst, utan en enda orsak
Att dra in pengar till hushållet, till räkningar, att kunna resa.
Annars finns inget egenvärde alls i att arbeta
Om man nu inte har ett arbete som är ens intresse, då är kombinationen till gagn.

Men jobb i övrigt finns det inget egenvärde i, annat än att det drar in pengar till de besuttna, de välbärgade.
Du jobbar hela livet och sen får du leva ännu fattigare när du blir pensionär
Om du nu har turen att ha ett jobb
De som är sjuka, arbetslösa, de har sitt helvete på jorden
Och det är så här de besuttna vill ha det-överklassen
Hög arbetslöshet
Många som slåss om jobben
Tvinga folk att jobba i högt tempo
Släng dem på soptippen när de blir sjuka
Ta in nytt folk
Så snurrar ekorrhjulet

Vill vi ha det så här?
Vill du ha det så här?

Om inte så är det banne mig dags att säga stopp, för stopp blir det inte av sig självt
Det är inget som löser sig självt
Det försvinner inte om man lägger det i en säck

 

Read Full Post »

Först vill jag nämna Mutar Matanna Majid, den person allt detta handlar om.
Mina tankar går till han och hans familj och jag hoppas han och de får allt stöd de kan få från staten för att de ska komma tillbaka till ett någorlunda normalt liv efter allt de varit med om.
Det som gör mig irriterad är att många som idag raljerar över Säpo, de som terrorforskaren Hand Brun kallar medvindsupporters, inte med ett ord nämner övertrampet mot Majid, utan tycker det är häftigt att idag raljera mot Säpo, dessa s.k terrorexperter, sanningssägare, som hela tiden visste att Säpo var på fel spår, ni är pinsammare än något annat.
Och detta gäller såväl höger som vänstersympatisörer, sk. experter i radio och TV.
Nästa gång Säpo drar igång något liknande och anklagelserna då stämmer, kommer dessa raljerande människor och medvindsupporters att hylla Säpo och kanske komma med ett annat raljerande, varför var Säpo inte kvickare.

Skulle något hända och Säpo missat det, ja då kommer dessa raljerare och medvindsupporters att haka på mediadrevet mot Säpo.

En sak ska man ha klart för sig när det gäller terrorism, detta är svårt, det visar inte minst attentaten i Paris.
När Frankrike, med Europas största och mest effektiva säkerhetsapparat missade dessa terrorister, hur ska då Sverige klara detta.
Frankrikes säkerhetsapparat är gigantisk jämfört med Sveriges, polisstyrkan består av flera hundratusen, medan Sveriges består av mellan 20-25 000.

Frankrikes säkerhetsapparat har mera långtgående befogenheter än den svenska, med långtgående samarbete mellan civil och militär vad gäller buggning, alla former av avlyssning, kameraövervakning osv.
Ändå slank terroristerna igenom den här gången, men det har också stoppats attentat.
Terroristerna är duktiga på tekniken och för att ha någon som helst chans mot dessa måste samhället hänga med för att kunna avslöja.

Situationen i Sverige är den motsatta, vi har, som Löfven så riktigt påstår, varit och är naiva.
Förutom raljerarna, medvindsupportrarna och sanningssägarna så klart, som alltid har svar på alla frågorna och som alltid vet vilka som utgör hotet och som alltid vet vad som ska göras.

Men vi andra, som kan tänka utan att fråga andra och hänga med strömmen, vi måste ställa oss frågan, hur ska vi möta detta?

Om man skulle fråga parisarna idag om de lever i en demokrati om de känner sig övervakade om de stöder polis och säkerhetstjänsten i deras arbete för att förhindra terrorism, så tror jag att en stor majoritet vill ha en stark apparat som motar hotet från terrorismen och jag tror inte de känner sig vare sig särskilt övervakade eller att de lever i ofrihet.

För även om dessa terrorister slank igenom så är varje hindrat terroristangrepp en seger i form av människoliv och tragedier.

London sägs vara den stad i Europa med flest övervakningskameror och jag tror heller inte londonborna känner sig särskilt övervakade och jag tror det är någonting de är bereda att betala för detta.
De gånger de trots kamerorna har haft attentat, har dessa kunna binda och hitta förövarna.

Men i Sverige är detta känsligt, för det kränker den ”personliga integriteten ”
Det är viktigare att Kalle eller Anna får gå hem genom stan utan att de hela tiden ska känna sig övervakade.
Som om någon skulle sitta 24/7 och kolla på just de:
Det kanske är så just i denna individuella, denna JAG- tid att just dessa två är så viktiga att just dessa två drar till sig uppmärksamhet på andra sidan kameran.

Men om Kalle och Anna blir överfallna, misshandlade skulle då inte Kalle och Anna vilja att förövarna hittas och lagförs och chansen till det är större med kameraövervakning. Eller är förövarens integritet viktigare än offrens??
Faktum är att kameror också kan förhindra brott och varje förhindrat brott är en seger.
Vi vet alla att det finns kameror även här i Sverige, i Stockholm, Uppsala m.m.

Var de sitter vet jag inte och det är inget jag reflekterar över och med det kränks inte min personliga integritet.

Skulle vara intressant att få svar på dessa frågor:

1. På vilket sätt kränks din integritet av kameraövervakning?
2. Avlyssning efter domstolsbeslut, hur kränker det den personliga integriteten?
3. Om kameraövervakning, avlyssning kan förhindra ett brott, ett attentat, är det ett pris du är villig att betala?

I Sverige ska dessa frågor diskuteras till absurdum och resultatet blir oftast en tumme, ingenting och det som nu statsminister Löfven föreslog förra veckan om mer kameraövervakning, skarpare lagstiftning om  att tillåta avlyssning, riskerar att hamna i långbänk igen.
Risken är stor att det händer ett terrorattentat innan detta är på plats.

Jag för min det tycker följande:

Mina politiska värderingar ligger till vänster på den politiska skalan och det jag nu ska skriva stämmer inte särskilt väl överens om vad man SKA tycka om man ligger till vänster, men nu är inte verkligheten så svart eller vit, så stereotypt att man ska vara på ett eller annat sätt beroende sympatier.

Men i denna fråga, terroristfrågan, hur man ska möta den tycker jag följande:

1. För att kunna komma framåt och få resultat och ha handlingsutrymme, borde Löfven sparka ut Miljöpartiet ur regeringen. De blockerar i dessa frågor och tjatar hela tiden om denna personliga integritet, som är viktig, men i denna fråga är terrorbekämpning viktigare.

2. Öka antalet poliser, både öppna polisen som Säpo.
Öka anslagen till att utbilda, anställa och ge dem verktyg.
Se till att poliser syns på gator och torg, det ökar tryggheten

3. Rusta upp Försvarsmakten med både manskap och materiel, inför värnplikt och se till att försvar och polis övar tillsammans om det sker en terrorattack i Sverige.

Detta kostar, jag vet, allt har ett pris, så sluta med skattesänkarpolitiken och öka skatten om så behövs, vilket jag tror, men jag tror att en överväldigad majoritet i landet stödjer detta.

Nu kanske ni undrar lite över punkt 1, om Miljöpartiet sparkas ut blir ju regeringens manöverutrymme än mindre.
Nej jag tror inte det
Man kan antingen bilda en större koalitionsregering med andra partier eller så kan man söka majoritet i olika frågor.
Vad man vinner på detta är att man slipper en bromskloss som Miljöpartiet är och det är bra för alla.

 

 

 

Read Full Post »

Städer och platser i rubriken har ett gemensamt, de ha och utsätts dagligen för attacker och terroristattacker av Daesh (IS).

Denna mördarsekt vill liksom Hitlertyskland ha det totala kriget och det har de gemensamt.
Det totala kriget, att strida in till döden för någon sjuk föreställning om en bättre framtid och ser man att man förlorar, startar man Armageddon, jordens undergång, för vinner man inte, då skall alla straffas och utplånas.

Liksom Hitlertyskland måste Daesh krossas, men det går inte bara med bomber, man måste ner till pudelns kärna, kriget i Syrien och dess president, Bashar al Assad.

De som flyr Syrien idag flyr från Daesh och Assads flygbombningar i rebellområdena i Syrien och det är inte Daesh Assad bombar, de är alla andra rebellgrupper, från al Nusra till Fria Syriska armén. De som dör är inte i första hand rebellsoldater, det är män kvinnor och barn.

Och Daesh är inte rebeller, de är en mördarsekt som strider mot alla, mot Assad, mot andra rebellgrupper, kurder, alla.
Så därför borde Assad lägga krutet på Daesh, som kurder och USA-alliansen gör, men han ser en chans att försvaga rebellgrupperna, så därför är Assad och Daesh det stora problemet i Syrien idag.
Lägg därtill till Ryssland, Assads allierade, som säger sig bekämpa Daesh, men bombar civila mål i rebellområderna, så har ni en liten lite bild av problemen i Syrien.

I Syrien kan man verkligen prata om ” min fiendes fiende är min vän”.

Daesh ja, helt riktigt av Frankrikes president att använda Daesh och inte IS, för Daesh är namnet på IS på arabiska, men också liknar det arabiska ordet för krossa, trampa på och Daesh-namnet är hatat av IS.
Vilka vet mer om Daesh än syrierna i Raqqa och i Daesh-kontrollerat område, så jag gör som syrierna, kallar Daesh för Daesh.

Men SR OCH SVT gör det inte än så länge, de ska kalla in språkvårdare och forskare, ingen känsla och solidaritet med syrierna, utan det ska utredas först, fegt som vanligt.

 

Read Full Post »

Det var en tid sedan jag skrev på bloggen här och en viss tröttnad har infunnit sig, när man inser att tiden för bloggandet  inte ger något synbart resultat.

Jag tänker absolut inte lägga ner bloggen som jag haft sedan 2008, men skrivandet här kommer bli mer stötvist och med längre intervaller än tidigare. Jag lägger mera tid på Twitter för tillfället.

Hursomhelst så har det skett ett val sedan jag skrev och ebolan skördar ständiga offer och är ännu inte under kontroll, kriget i Syrien pågår med oförminskad styrka och grymhet, USA och dess allierade bombar Daesh i Kobane, Syrie, krisen i Ukraina pågår, ubåtsjakt har pågått och avslutats och sist, vi har äntligen fått en ny regering efter en trött Alliansregering.

Reinfeldt har avgått som M-ledare, jaha, och en ny ska utses, ok.

Sd-ledaren är sjukskriven för utbrändhet, jasså, och det är ett konstaterande av att min sympati för en person som hetsar mot mina arbetskamrater och vänner som är muslimer, är liten.

Men man, SD är landets tredje största parti och det säger något om landet, där alla övriga partier säger sig förstå Sd väljarna.
På något sätt ska det låta att Sd-väljarna är förlåtna, var etablissemanget ”hör er”, men det är bara trams.
Jag vill vända på förställningen och säga att man får stå för det man röstar på och röstar man på ett parti med rötter i 80-talets nazism, vit makt rörelsen, Bevara Sverige Svenskt, BSS, då kan man inte svära sig fri med att säga att man proteströstar.
Proteströsta kan man göra med blankröster, eller att inte röst, men röstar man på ett parti, sympatiserar man med det.

Som om jag skulle rösta på KPML:r och säga att, ”Nä jag är inte kommunist, jag sympatiserar inte med proletariatets diktatur, jag proteströstar mot regeringen”- vilket skitsnack.

Fortsättning följer……………någon gång.

 

Read Full Post »

F!

Snart kommer Söndag den 14 september då man kan gå till vallokalen och rösta. Man kan förstås förtidsrösta, men jag tillhör den skara som tycker det är högtidligt att rösta på valdagen i röstlokalen så det får bli så nu med.

Det känns i luften att det här valet är en brytpunkt, en vändning, bort från något allenarådande, som aldrig riktigt ifrågasatts förut, till att vi nu faktiskt kan få en förändring.
Nu menar jag ingen förändring i det korta perspektivet, utan mer en förändring på sikt, att vi nu kanske kan få en kursändring, men likt en oljetanker tar det lång tid att svänga och vända skutan tar ännu längre.

8 år med Alliansen är en kort tid i historien, men ändå så pass lång tid att förstöra och rasera som den borgerliga fyrklövern gjort och vi ser dess konsekvenser varje dag.

Jobbskatteavdragen/skattesänkningarna har varit förödande för de flesta, men mest förödande för de sjuka, arbetslösa, äldre, unga i dagis och skola och inom sjukvården. Och det är inte så konstigt med det, sänker man skatten med över 100 miljarder sammanlagt, blir det stora hål i den gemensamma välfärden, det säger sig själv.

Man kan inte ha kakan och samtidigt äta upp den, man kan inte sänka skatten och samtidigt ha bibehållen välfärd, det säger sig självt, det behöver man inte vara nationalekonom för att inse.

Varje dag, hör och ser vi hur välfärden går på knäna, hur sjukvården stressas ihjäl, hur våra äldre ligger i sin egen skit, hur fler och fler barn går ur grundskolan utan gymnasiekompetens, hur barngrupperna på dagis blir flera, hur ungdomar går utan jobb och bostad och hur sjuka kastas ut ur sjukförsäkringen och tvingas till socialen.

Detta är ovärdigt ett land som säger sig vara rikt, som säger sig vara ett välfärdsland.
Sverige har sedan 8 år styrts av en innehållslös regering, utan visioner om framtiden eller idéer hur man ska nå dit.

Det är dags på söndag att vi säger ”hit men inte längre-det räcker nu, det är slut med att våra skattepengar åker ner i några riskkapitalisters fickor- det är slut nu med vanvården av våra barn, ungdomar, sjuka och äldre, det räcker nu”

Jag vill känna stolthet över mitt land och vakna upp på måndag och känna att nu sa vi stopp tillsammans, nu sa vi stopp till Alliansen och till Sverigedemokraterna som spelar ut grupper mot varandra. Sd är och förblir rasister, hur mycket de än försöker gnugga bort rasistränderna, hur väl de än putsar sina slipsar, så är och förblir som ett rasistparti, det visar avslöjandena i Expressen.

Jag vill ha förändring och ingen förändring i marginalen, utan en rejäl förändring, där gamla invanda strukturer raseras.
Gamla strukturer som hindra folk med utländsk bakgrund att få jobb, strukturer som hindrar kvinnor att vara självständiga individer och kunna leva på sin lön, strukturer som hindrar funktionshindrade att leva att anständigt liv.

Att vi idag, 2014, lever i ojämlikhet, där kvinnor tjänar 85 % mindre än männen, att det fortfarande är kvinnor som tar huvudansvaret för hem och barn är ovärdigt och inget samhälle som jag vill leva i.
Innan kvinnorna är befriade från förtryckande strukturer har vi inget rättvist samhälle.

Det handlar också om oss män, vilka ideal vi lever under, som den starka, som den som ska försörja familjen, som alltid ska vara stark, både fysiskt och psykiskt och där skämt som ”när nu ska jag hem och spöa kärringen” lockar fram till skratt i stället för fördömanden. Ingen som slår barn eller kvinnor, eller löser konflikter med våld är riktiga män, de slår bara för att ha makt, för makten berusar dem.

Så på söndag lägger jag min röst på Feministiskt Initiativ, F!, för förändring och befrielse för både män och kvinnor, för F! är det enda partiet som står för verklig förändring och en röst för F! är ingen bortkastad röst.

Tänk i arbetarrörelsens begynnelse för över 100 år sedan när Socialdemokraterna ställde upp i valet för första gången och man då skulle sagt: ”Rösta inte på (S) dom kommer aldrig in, det är en bortkastad röst” Hade man gjort det och partiet försvunnit hade vi inte fått det folkhem som vi sedan fick, så tänk på det ni som vill ha en rödgrön regering men också förändring och sympatiserar med F!, en röst på F! är ingen bortkastad röst, för även om inte F! kommer in i Riksdagen, men över 2.5 % får de partistöd så de kan börja bygga upp ett parti och satsa på valet 2018. Så började både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. De jobbade långsiktigt och till slut kom de
Men varför vänta till 2018 när F! nu ligger nära, står på tröskeln till Riksdagen och en sak är säker, kommer F! in då blir det en Rödgrön regering, garanterat och i bästa fall får inte Sd den vågmästarrol

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggare gillar detta: